Att inte låta tusen blommor blomma …

brain slaves

Vår kultur är att mäta, förutspå och styra

Försvarsmaktens kultur har undersökts. Studien är ett utslag av den mätkultur som präglar hela samhället. I denna kultur spelar teknik, hur man gör och teknologi, det man använder när detta görs, en stor roll. Denna mätkultur är på samma gång tagen som given och svår att upptäcka.

Av Per-Arne Persson

Nyligen har en stor undersökning publicerats om Försvarsmaktens kultur. Siffror och staplar har klarlagt åsikter, klyftor, skillnader mellan civila och militära anställda. Till grund för rapporten ligger intervjuer och enkäter. ”Kulturen sitter i väggarna”, suckar någon när det visar sig att ”traditionalister” längtar tillbaka till de bättre tiderna. Den finns således, kulturen, ungefär som radon som sipprar ut, kanske. Eller som kraftiga strukturer, vilka motar in oss i vissa rörelsemönster: Där är dörren, där kommer det in ljus, ytan vi rör oss på bestäms av väggarnas placering. Jag påstår om undersökningen att den representerar en ”mätkultur” som generellt präglar vårt samhälle, och har ett starkt inslag av teknik, hur man gör, och teknologi, det man använder när detta görs. ”Bättre siffror” är ofta liktydigt med högre siffror.

Men om Försvarsmaktens kultur härmed synliggjorts, åtminstone i princip om än inte i alla detaljer, är själva denna mätkultur tagen för given på ett helt annat sätt och i det närmaste osynlig. Svårigheterna att synliggöra Försvarsmaktens kultur ligger i att det i samma andetag ofta pratas om värderingar och andra abstraktioner, samt att vi har kommit att ta mätkulturen för normaltillstånd och det behövs en distansering för att upptäcka den. Kultur är inte bara något fint, det gäller livsvillkor i vid bemärkelse.

Om den aktuella undersökningen inspirerat till artikelns inledning är dess nästa inspiratör det faktum att det ”insatta insatsförsvaret”, det vill säga hela Försvarsmakten och oavsett hur ”kultur” definieras, möter och kommer att uppleva hur kulturer möts, nöts, och kolliderar. Vi behöver förstå ”kultur” bättre. Den interna försvarskulturen som skapats i ett västerländskt land kommer att ta till sig intryck men själv upplevas som främmande. Det finns också belägg för att det inom insatsstyrkor uppstår subkulturer som tar sig olika intryck, inte bara från svensk horisont: Slutenhet för intryck, destruktiv gruppkänsla, kulturyttringar som avviker från ”modernormerna”. Jag tänker på hur fångar behandlats i Irak och på hur kanadensiska elitförband agerade i bland annat Somalia för cirka 15 år sedan. Det finns många skäl att vidga insikterna om kultur – fernissan kan vara tunnare än vi tror.

Hur förstå företeelsen kultur?
Den här artikeln handlar främst om teknik och kultur och ska försöka synliggöra en del av det som är närvarande och formar till exempel visioner som det nätverksbaserade försvaret (NBF). Först ska jag definiera företeelsen kultur från några olika utgångspunkter, sedan redovisa några ”kulturtekniska” aspekter i det vi tar för givet.

database-pistol

Det moderna begreppet kultur, som betecknar något som skapats av människor, är flera hundra år gammalt. Existensen av nationella kulturer ska dock tas med mer än en nypa salt. Det är vanligt att grupper av människor söker sig tillbaka till tidigare epoker för att finna resurser att organisera nuet. En kulturell identitet som till exempel vikingen är en sen produkt inom en liten nation där några människor ansåg vissa värden behöva framhävas. Andra har exploaterat denna konstruktion.

vita frascha blommor

I organisationssammanhang är begreppet kultur tämligen nytt, kanske bara något decennium gammalt. Därför är det inte helt klart hur det skall definieras och förstås på ett managementmässigt sätt. Det tycks som om det skapades omkring 1980, som en reaktion på 1950-talets systemteoretiska era. ”Kulturideologin” (för det var det) byggde på tron att det gick att skapa kultur, manipulera den, och öka effektiviteten i ett företag genom att liksom fallet är med ledarskap, inkludera värderingar i ledningen. Behovet var kontroll, medlet var likriktning snarare än att låta tusen blommor blomma. Möjligen gällde det att låta blommor blomma, men att överlagra med gemensamma värderingar och beteenden. Långt senare har svenska försvaret anammat en allomfattande ledningsfilosofi som heter ”ständig förbättring”, på managementspråk Total Quality Management. Den är också kultur. Den säger ungefär att kvalitet är vad som ska och kan mätas och genom kontinuerlig kontroll huruvida avvikelser förekommer ska förbättringar (högre siffror eller lägre siffror) åstadkommas. Men vi ska komma ihåg att det bara är vad som hänt som kan mätas och att prognoser, om än i tusendelar av heltal, förblir prognoser.

Det finns några snarlika modeller av kultur. En säger att en kärna av värderingar kläs på med praktiska handlingar, symboler och hjältar. Vi skulle kunna säga en medvetet skapad folklore, som ofta tas om hand av kommersiella intressen. Historien konstrueras selektivt, den finns inte från början. Fons Trompenaars, en holländsk managementforskare, använder en modell (se nedan). Det är det yttre lagret som är synligt, medan vi får gissa oss till de andra, liksom hur de påverkar varandra. Någon pekar på två synsätt på ”kultur”.

Det ena synsättet är att en kultur finns och att vi använder den när vi umgås. Detta bemöts av andra som i stället hävdar att vi skapar kultur för att kunna umgås. Detta senare synsätt innebär att människor behöver egna resurser för att skapa den och att det inte i förväg är möjligt att inse behoven annat än på mycket generell nivå, kanske alltför generell för att vara användbar. Forskare – antropologer inkluderar i kultur vad människor säger, gör och använder. Relationer med andra avgör hur människor skapar sin mening i tillvaron och förstår den. Att kunna skapa en kultur är en fråga om överlevnad. Det är människor vi relaterar till i strid, inte abstraktioner som ”kultur”.

Jag ska peka på ytterligare en aspekt av organisationskultur. Gerdt Hofstede, en annan holländare, menar att grundläggande värderingar införlivas och skapas i unga år och allt en organisation kan åstadkomma är ett synligt kulturellt utanpåverk. Om detta gäller finns det anledning att vara pessimistisk. Så länge relationerna kan upprätthållas, kanske främst genom till exempel kommunikation, består vår organisation. Ledare kan däremot endast påverka ytligare mönster och modeller, inte djupare värderingar. Dessa mönster faller vi däremot tillbaka på när situationen blir för påfrestande och kulturen inte räcker till. Vi kan jämföra med vad som hände i New Orleans efter orkanen Katrina.

Mekanismer hos modernism
För några år sedan fick jag höra talas om en bok som heter When Warriors lie down and die. Nej, det handlar inte om uppgivenheten hos försvarets traditionalister, utan om hur den ursprungliga kulturen i Arnhem Land i norra Australien går under. Under trycket av en sekellång moderniseringsprocess mals traditionella samhällen ner och människor som tillhör en ursprungligen livskraftig urbefolkning med högt utvecklat språk och avancerad social organisering bokstavligt talat ligger ner och dör. Processen har accelererat under de senaste decennierna. De äldre är uppgivna och upplever meningslöshet i det moderna på pengar och institutioner grundade samhället. Både äldre och yngre bryts ner av bristsjukdomar och i många fall tidigt drogmissbruk. Man ska komma ihåg, att i aboriginernas värld med dess kultur fanns ett sedan mycket lång tid rikt utvecklat kommunikations- och handelssystem, sociala mekanismer, med en försörjningsteknik vilken anpassats för deras förhållanden. Varför kan inte de traditionella medlen fortleva? Allt är nu inte illvilja även om det periodvis förekommit systematiska utrotningsförsök. Författaren formulerar med tre ord hur dominansen uppstår: naming, blaming, lecturing.

Innebörden av dessa ord är att nya begrepp introduceras (naming) av en dominerande aktör (organisation). När människor inte förstår dem klandras de (blaming), varefter lösningen blir upplysning och utbildning (lecturing).

Dessa mekanismer har använts vid kolonisering då nya alfabet, språk och världsbilder påtvingats lokala grupper. Från 1500-talet och framåt har en encyklopedisk och vetenskapligt uppbyggd världsbild spritts, vilken slagit ut andra världsbilder vilka ingått i lokala/regionala kulturer. I Sverige har i modern tid vissa språk förbjudits (finska, samiska) i strävanden att skapa en nationell svensk identitet.

Även i Australien har kulturspridningen fått förödande konsekvenser, vilket bokens titel illustrerar. Det är inte bara orden utan den logik språket bygger på och förmedlar som ger en synergieffekt. Språket definierar vilken typ av kunskap som kan uttryckas. Det gäller allt från synen på vad som är bra att äta (socker uppfattas av aboriginerna i Australien vara nyttig basmat och ersätter näringsriktiga livsmedel) till hälsovård (mediciner uppfattas närmast som mat, går att stoppa i sig i preventivt syfte). Hur ska företeelsen och ordet reklam kunna förstås av den som levt av naturahushållning utan penningekonomi, inte inser att reklam är allt annat än objektiv sanning, när inte ens själva ordet finns i medvetandet? Det räcker inte att kunna rabbla, upprepa ett ord när dess djupare innebörd inte förstås.

Jag hörde i somras vid en konferens berättas om en aktuell företeelse i Nya Zeeland. Maorierna, ursprungsbefolkningen, upplever liknande alienation och ett inslag i strävandena att skapa framtidstro var att utbilda ungdomar i positivt ledarskap, coaching. Men, som min sageskvinna sa, vad ska man med coaching till om det inte är klarlagt varthän och varför? Detta slags träning kan i stället bidra till marginalisering av grupper som benämns ”svaga” (särskilda behov?), och vi ser vilka konsekvenser detta kan få inte minst i de aktuella kravallerna i Frankrike. Kultur trycks på – motkulturer skapas.

Hur ska vi förstå vad som händer och kunna bygga upp våra egna värderingar som stöd för samhället och dess utsända ambassadörer inom EU:s internationella krishanteringsstyrka?

Försvarsmaktens utlandsmissioner sker som följd av samma globalisering som stöper om Indien, och även Kina. Det talas inte om vilken kultur som dominerar och aktivt sprids, det tycks snarare vara en pågående homogenisering och industrialisering under täckmantel av det oundvikliga informationssamhället och globaliserad ekonomi. En förklaring kan vara att medierna själva tillhör den homogeniserande ”kulturen” och ingår i stora industrigrupper med många strängar på sin lyra.

?????????????????????????????????????????????????????????????????

Teknik och kultur
Hur kan vi då förstå vår egen kultur och hur vi använder teknik? Vårt medvetande är präglat av en ”vetenskaplig kulturalitet” med en stark tro på metoder och teknik och en syn på människan som förutbestämd att kontrollera naturen med hjälp av rationella medel och förnuftet vi begåvats med. Denna kultur uppstod under renässansen och växte fram under den vetenskapliga revolutionen och sedan upplysningstiden, präglad av en mekanistisk syn på universum, på naturen. Dess byggstenar var instrument för att mäta och jämföra, för att kontrollera i bokstavlig bemärkelse. Med hjälp av ett noggrant uppmätt förflutet skulle till och med framtiden kunna formas. Teknik och teknologier skapades vilka skulle åstadkomma denna kontroll genom att mycket noga kunna ta reda på vad som skett i historien, även det som nyss ägt rum. Våra vetenskapliga metoder går följaktligen ut på att förutsäga och förutse, och tekniken utformas för detta. Det renodlat mekanistiska tänkandet har sedan mitten av 1900-talet kompletterats med det cybernetiska synsättet, som accepterar naturen och aspekter som självorganisering och naturlig balans, med det tillägg att vi tillämpar detta synsätt även inom en organisation. Ledning innebär påverkan, men komplexiteten i systemen med många självständiga och oberäkneliga aktörer (inklusive maskiner och tekniska system) gör att utgången inte är mekaniskt rätlinjig, något som inte hindrar att en sådan fortfarande är idealet, inte minst inom militära organisationer där drill och disciplin utgör byggstenar. Olika ledningsstrategier och -tekniker överlagras: Hängslen och livrem. Det som dominerar är fortfarande kontroll av naturen snarare än harmoni med den, något som ifrågasattes efter orkanen Katrinas härjningar. På liknande sätt försöker företag få kontroll över marknader, och politiker över opinioner.

Västerländskt tänkande omhuldar styrning också med hjälp av abstrakta principer (regler, policy, uppdrags- och målstyrning) och inte bara genom människor som ger direkt order. Metaforen krig används flitigt, och teknik skapas för att genomföra kampanjer. Det moderna ledningstänkandet som bygger på begrepp som planering och strategi tillämpas inte bara inom militär verksamhet. Vidmakthållande av färdriktning blir oftare viktigare än att använda feedback som underlag för ändring.

robots-mechanical-hand

Detta sätt att tänka och agera kallas ibland att tillämpa en teknisk rationalitet och har flera delar. De metoder som används (inklusive teknologier) ska bygga på vad som anses vara vetenskapligt grundad kunskap. Professionalism demonstreras genom rigorös och logisk instrumentell problemlösning där själva problemdefinitionen (till exempel ”dålig ledning”) ibland sker med tanke på de resurser som står till buds (förefaller naturliga) eller för att kunna generera resurser snarare än att vara grundad i situationens art.

Genom att vara hänvisad till existerande metoder och medel med sina inbyggda perspektiv (till exempel betoning av kvantitativa mått och mätningar) begränsas därmed utrymmet att se nya möjligheter. Detta sätt att organisera och styra accepterar endast vetenskapligt underbyggd kunskap som grund för handlande, men det är i själva kriterierna för vetenskaplighet som ramarna sätts, eller uttryckt i kulturtermer, (organisations- och lednings-) kulturen sitter i vetenskapligheten. Det krävs konstgrepp för att få in annan på erfarenhet grundad kunskap i verksamheten (kallas ibland ”tyst”). Konsekvensen är att praktisk kunskap (”konsten att göra något”) är svår att legitimera i formella termer. Praktiskt och med nödvändighet professionellt hantverk har därför inte någon given naturlig plats i den tekniska rationalitetens värld. En jämförelse med ett polarisationsfilter är på plats.

science-technology

Kultur är hur vi löser problem
För att återknyta till Försvarsmaktens pågående förändring: I den refererade undersökningen har man även försökt fånga dessa senare aspekter. Den öppenhet som är ett av värdeorden i Vägen framåt är emellertid helt i linje med den dominerande kontrolltraditionen. Genom att välkomna öppenhet demonstreras beslutskraften i och med att avvikande uppfattningar då kan tacklas öppet och med rationella medel. Konflikter ska inte få mogna och lösas i det tysta. Tron på målstyrning som princip är vad som kulturen hyllar. Genom ansvar kan individer framträda, ett annat inslag i vår kultur.

Det är konsekvent med den dominerande kulturen och dess särskilda logik att försvarets problem traditionellt anses vara ett ledningsproblem, liksom att botemedlet är mer och bättre teknologi för kvantitativa analyser. Från början har till exempel IT ansetts vara medlet för effektivare ledning, ibland kallat samordning. Bättre beslut är de beslut som bygger på bättre prognoser och därmed siffror med högre precision än tidigare. Och i NBF skapades följdriktigt projekt eller processer för ledningsutveckling (till exempel teknik, metod). I den dominerande kulturen kan något annat inte vara att vänta. I förlängningen lovar tekniken att den opålitliga naturen, företrädd av människan, kan automatiseras bort helt, ersatt av maskiner. Apropå naming–blaming–lecturing förekommer i NBF-visionen en myckenhet nya begrepp som devalverar erfarenhet. Det finns många som känner sig som kusiner från landet. Detta sätt att dominera är legio vid systemutveckling och modellering av verksamhet, och närs genom vår kulturellt betingade tro på metoder och teknik. Varför inte fortsätta tala om beslut i stort och stridsplan? Varför hemfalla åt commander’s intent översatt till målbild för att sedan grunna på hur denna kan bli en bild med förklarande text i en monitor? Det hjälper inte att ropa efter bättre information management för en bättre situation awareness när grunden för att förstå kulturella förutsättningar, innebörd och räckvidd för dessa främmande termer saknas.

Tekniken tolkas om
Exempel på det tvingande i tron på teknisk rationalitet och därmed IT är att tiden ses klockmässigt sekventiell och att det som verktygen medger, processtyrning av sekventiella processer, detaljerade mätningar av minsta komponent i verksamhet (i systemen) blir viktigt därför att det är möjligt. Viktigt är också standarder, heltäckande lösningar (system), på statistik och algoritmer baserade maskiner/beslut, negligerande av känslor, med tid och klocka som kärnteknologier för synkronisering. Flödesscheman och aktivitetsdiagram binder samman tidens dimensioner. Givetvis är detta slagkraftigt och har lett till fantastiska utvecklingar. Det är dock erkänt att teknik hela tiden tolkas om och kan komma att användas överraskande på de mest skiftande sätt.

Räcker inte att förändra kulturen
Slutsatser av detta? Teknik är en del av människans livsvillkor och den skapas som en del i kulturen, som medel för överlevnad. Det räcker dock inte att prata om att förändra kulturen, när den kultur som tillämpas och styr tänkandet är innesluten i sig själv. Det är förkastligt att i förtäckta ordalag utvidga kontrollen till det som svårligen låter sig kontrolleras, som fallet varit genom mekaniskt inlemmande av kulturbegreppet (åsikter, värderingar) i den kontrollsfär som bra (det vill säga rationellt) ledarskap ska göra hanterbart. Då ökar risken för motaktioner. Vetenskaplighet, i synnerhet då det gäller ”kunskapsproduktion” och för ”ledning” (bättre ordning!) måste därför granskas kritiskt. En ”svensk profil” kan visa sig betyda något helt annat än det vi tror när Europas intressen ska försvaras och vi plötsligt måste nyskapa vår kultur.

Per-Arne Persson forskar vid Försvarshögskolans militärtekniska institution på samspelet mellan människa och teknik.

Bildlänk cybernetik: http://www.dreamstime.com/photos-images/p3/cybernetics.html

Advertisements

~ by mindcontrolinsweden on December 27, 2013.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: