Institutet för Rättsinformatik

Institutet för Rättsinformatik – Juridiska institutionen – Stockholms Universitet

I Blume, Peter, (red.), IT-rätten i 1900-talets sista skälvande år, Nordisk årsbok i rättsinformatik 1998, Jure, Stockholm 1999, s. 71–84

1. Inledning

Informationstekniken (IT), med alla möjligheter och problem, hör numer till juristens vardag. Inom allt fler rättsområden uppmärksammas att användningen av IT ger upphov till särskilda tillämpningsproblem eller svårigheter vid det rättsliga reformarbetet. Förklaringarna till dessa bekymmer varierar ofta från område till område, men det är också möjligt att peka på egenskaper hos informationstekniken som har en mer generell förklaringspotential. Syftet med denna artikel är att undersöka hur användningen av IT påverkar sättet att behandla information och hur detta förändrade arbetssätt på olika sätt påverkar förutsättningarna för den rättsliga regleringen.

När frågan om IT:s påverkan på den rättsliga regleringen diskuteras rör vi oss i ett kraftfält mellan informationsteknik, juridik och politik. Det är sällan möjligt att peka på en faktor som avgörande för de rättsliga problem som uppkommer i en digital miljö. Tvärtom rör det sig ofta om ett komplext samband mellan en rad faktorer av teknisk, rättslig eller ideologisk art. På ett område kan en av de egenskaper som diskuteras nedan vara av särskild betydelse, medan samma egenskap på ett annat område endast spelar en underordnad roll. Denna framställning utgör sålunda inget försök till en generell teoribildning, utan ambitionen är mer begränsad, nämligen att lyfta fram några betydelsefulla förklaringar till varför användningen av IT leder till problem för rättstillämparen och lagstiftaren. (1)

Analysen av IT:s påverkan är i denna artikel begränsad till den rättsliga regleringen av vad vi kan kalla informationens frihet och skydd. (2) Området omfattar bl.a. regler om offentlighet, sekretess, upphovsrätt, yttrandefrihet och personuppgiftsskydd. Det handlar med andra ord om regleringar som direkt eller indirekt har “information” som sitt regleringsobjekt. De olika regleringarna tar emellertid sikte på olika aspekter hos “informationen”, t.ex. information som förmedlar ett visst innehåll (företagshemligheter), som har en viss form (upphovsrätt), som är strukturerad på ett bestämt sätt (personregister) eller som representeras genom ett visst medium (radioprogram). (3)

Anledningen till att dessa regleringar valts som utgångspunkt för studien är att de genom sin inriktning på “information” är extra känsliga för de nya förutsättningar som utvecklingen av informationstekniken innebär. Det skall dock noteras att många av de frågor som diskuteras här har betydelse även för andra rättsområden.

Artikeln är disponerad på följande sätt. I nästa avsnitt behandlas några för artikeln centrala begrepp. Därefter – i avsnitt 3 – beskrivs några egenskaper hos datoriserad informationsbehandling som är särskild betydelsefulla ur ett juridiskt perspektiv. I avsnitt 4 analyseras på vilka sätt dessa egenskaper påverkar den rättsliga regleringen. Resultatet av undersökningen sammanfattas i avsnitt 5.

2. Information och informationsbehandling

Termen information har knappast någon klar och entydig innebörd. I detta sammanhang används en vid definition – lånad från datavetenskapen – som bygger på en uppdelning i “data” och “information”. “Data” används här ofta i betydelsen “representation av fakta, begrepp och instruktioner i en form lämpad för överföring, tolkning och bearbetning utförd av människor eller av automatiska hjälpmedel”. “Information” är data överförda till och förstådda av en mottagare – människa eller maskin. Något förenklat kan vi säga att information är ett meddelande som uttrycker ett sakförhållande, har ett syfte eller utlöser ett agerande.

Med informationsbehandling menas i denna artikel alla åtgärder för att insamla, ordna, bearbeta, söka och distribuera information. Informationsbehandling är givetvis ingen ny företeelse i den mänskliga kulturen. Inte heller är det någon nytt att använda redskap eller maskiner som hjälpmedel i denna verksamhet. Betydelsen av en effektiv informationsbehandling har emellertid ökat i takt med att information i allt fler verksamheter betraktas som en allt viktigare resurs. (4)

Den rättsliga regleringen av information och informationsbehandling har en mycket varierad uppbyggnad. Som uppmärksammats ovan rör det sig om skillnader vad avser regleringsobjektets utformning, men även skillnader ifråga om vilken typ av informationsbehandling som regleras (5) eller vilka subjekt som omfattas av regleringen. Trots dessa olikheter går det att observera flera gemensamma problem när regleringarna skall tillämpas i en digital miljö. Dessa problem sammanhänger till stor del med de egenskaper hos datoriserad informationsbehandling som diskuteras i nästa avsnitt.

3. IT och nya villkor för informationsbehandlingen

3.1 Inledande anmärkningar

Under de senaste decennierna har utvecklingen av de datoriserade hjälpmedel som kan användas vid informationsbehandling varit närmast explosionsartad. Datorer och andra betydelsefulla komponenter har blivit allt kraftfullare, billigare och flexiblare. Dagens datorer är generella maskiner som kan hantera alla typer av information och lösa en mängd olika typer av uppgifter. Dessutom har kraftfulla datanätverk skapats som möjliggör ett ögonblickligt utbyte av information mellan datorer oavsett fysisk lokalisering. Helt klart är att denna utveckling på ett grundläggande sätt förändrar förutsättningarna för informationsbehandlingen.

Dessa nya förutsättningar för informationsbehandlingen påverkar givetvis den rättsliga regleringen. Hur denna påverkan ser ut diskuteras i avsnitt 4 nedan. I detta avsnitt analyseras några betydelsefulla effekter av att informationsbehandlingen datoriseras. Det handlar med andra ord om att lyfta fram de egenskaper hos IT som kan uppfattas som särskilt centrala när frågan om påverkan på den rättsliga regleringen diskuteras.

Utan anspråk på fullständighet kan följande – delvis överlappande – punkter användas för att beskriva egenskaperna hos datoriserad informationsbehandling:

  • digitalisering
  • automation
  • mediekonvergens och nya kommunikationssätt
  • informationens frikoppling från sin förpackning
  • stärkt samband mellan olika former av informationsbehandling

3.2 Digitalisering

Digitaliseringen innebär att olika typer av prestationer, t.ex. texter, bilder och ljud, kan representeras som 1:or och 0:or och lagras i denna form i en dators minne eller på en fristående bärare. Tekniken innebär sålunda att traditionellt åtskilda representationsformer kan integreras. Ett exempel bland många är de s.k. webbsidorna på Internet, där symboliskt baserade medier kombineras med audiovisuella medier. Ofta används termen “multimedia”, något oegentligt, för att beteckna dessa fenomen. I själva verket rör det sig om olika representationsformer i ett och samma medium.

Ur ett juridiskt perspektiv kan denna integration innebära problem, eftersom vissa lagregler inriktar sig på en viss representationsform. Begrepp såsom “tal”, “film” och “bild” – vilka förekommer i lagtext – kan ibland bli svårare att tillämpa. Inom upphovsrätten – där skilda regler gäller för olika typer av verk – uppkommer genom digitaliseringen intrikata gränsdragningsproblem. (6)

Digitaliseringen – i kombination med automationen som diskuteras nedan – innebär vidare att alla former av informationsbehandling underlättas. Det går exempelvis enkelt och snabbt att kopiera digital information, t.ex. ett datorprogram. Kopian blir dessutom identisk med originalet. Vidare förenklas själva skapandet av informationsprodukter och möjligheterna att manipulera information, t.ex. bilder, ökar.

Sammanfattningsvis innebär sålunda digitaliseringen att informationsbehandlingen blir mer flexibel och att tidigare gränser kan överskridas. Detta påverkar på flera sätt den rättsliga regleringen, som ofta utgår från papperssamhällets möjligheter och problem (jfr. nedan 4.4).

3.3 Automation

Tidigt uppmärksammades konsekvenserna av att informationsbehandlingen med hjälp av datorer kunde automatiseras, dvs. utföras utan mänsklig inblandning. Med hjälp av allt kraftfullare datorer och nya datorprogram kan alla former av behandlingen ske snabbare och till en lägre kostnad. Det är idag fullt möjligt att behandla information på ett sätt som man inte kunde förutse när många av våra lagar skrevs. Eftersom dagens datorer är universella maskiner som kan utföra många olika typer av informationsbehandling uppkommer effekterna av en långtgående automation inom allt fler verksamheter. Ofta uppmärksammas t.ex. att en stor del av alla förvaltningsärenden handläggs utan ett mänskligt ställningstagande.

Ur en juridisk synvinkel aktualiserar automationen främst frågor som anknyter till rättsreglernas subjekt. Reglerna utgår exempelvis många gånger från att det går att identifiera en fysisk person som har rättshandlingsförmåga, som ansvarar för en viss handling eller som har någon form av insikt. Sker informationsbehandlingen mer eller mindre automatiskt blir begrepp som “insikt”, “vilja”, “gärningsman” etc. besvärliga att tillämpa. Därmed uppkommer t.ex. frågor om vem som kan göras ansvarig för spridning av brottsligt material som sker mer eller mindre automatiskt och om ett datorprogram – exempelvis en så kallad intelligent agent – kan ingå bindande avtal för någon annans räkning. Automatiserade beslut som företeelse aktualiserar dessutom rättssäkerheten hos den som beslutet avser. (7)

3.4 Mediekonvergens och nya kommunikationssätt

Integreringen av olika representationsformer har följts av en motsvarande integrering av tidigare åtskilda kommunikationsformer – ofta omtalad som mediekonvergens. Telefonitjänster, datatrafik, radio- och TV-sändningar och publicering av texter kan idag ske via digitala nätverk. Dessa generella nätverk kommer att bli kraftfullare och därmed möjliggöra att allt mer information överförs per tidsenhet.

Dessa nya kommunikationssätt liknar i vissa hänseenden klassiska massmedier som radio och TV och i andra hänseenden punkt till punkt kommunikation, t.ex. telefoni. Var och en kan exempelvis med mycket enkla medel nå ut med sina meddelanden till en global publik. Detta kan ske utan att han eller hon behöver använda någon klassisk intermediär av typen radiostation eller tidningsredaktion. Denna masskommunikation tillåter dessutom en högre grad av interaktivitet än t.ex. radio och TV. Det är alltså i större utsträckning möjligt för användaren att själv påverka vilken information han skall erhålla och hur den skall presenteras för honom (jfr. vidare nedan om hypermedier).

Denna mediekonvergens innebär att gränserna för de olika medieregleringarnas tillämplighet blir allt mer otydlig. Eftersom de olika regleringarna, t.ex. telelagstiftningen och radio- och TV-lagstiftningen, präglas av olika bakomliggande intressen är de ofta svåra att förena. Som exempel på frågor där det finns potentiella konflikter mellan dessa regelverk kan nämnas etableringsfriheten, skyldigheten att tillhandahålla vissa tjänster, innehållskontrollen samt ansvarsordningen. (8) Inom upphovsrätten och marknadsrätten finns vidare viss särreglering av radio- och TV-verksamhet vars tillämplighet i denna nya miljö måste utredas.

Ett praktiskt problem i de öppna nätverken, t.ex. Internet, är att det finns stora möjligheter att uppträda anonymt eller under falsk identitet. Det är därför många gånger svårt att hitta den person som ansvarar för viss information (jfr. även nedan 3.5). Denna omständighet har bl.a. resulterat i en diskussion om ansvaret för den som förmedlar information på nätet, t.ex. olika former av tjänstetillhandahållare. (9)

Kommunikation via internationella datanätverk, t.ex. Internet, innebär en ögonblicklig närvaro – oberoende av fysiska avstånd. Det saknar i stor utsträckning betydelse var användaren befinner sig och var viss information finns lagrad. När information enkelt kan hämtas och spridas över gränserna uppkommer naturligtvis en mängd rättsliga frågeställningar med internationell anknytning. På ett allmänt plan kan man säga att nationalstaternas möjligheter att utöva inflytande minskar kraftigt. I den konkreta rättstillämpningen ökar forum- och lagvalsreglernas betydelse. Problemet är emellertid att det ofta saknas internationell konsensus kring dessa regler och att varje land därför i stor utsträckning tillämpar sina egna kollisionsregler. De befintliga reglerna är dessutom ofta svåra att applicera i den nya nätverksmiljön, eftersom de många gånger är kopplade till platser (t.ex. den plats där en skada inträffat eller där en handling företagits). (10)

3.5 Informationens frikoppling från sin förpackning

IT-användningen innebär också, som Jon Bing har uppmärksammat, att informationen har frikopplats från mediet.

The computer has set information free. Traditionally, information has been chained in words to a page. Modern technology – especially computerbased technology – has liberated the words from the medium. A text or a set of characters is more appropriately viewed as something separate, rather than a property of a page, a book, a stone slab, or a film strip.” (11)

Fortfarande är vår uppfattning om information emellertid intimt förknippad med mediet. Ett vanligt sätt att styra tillgången till information är att kontrollera spridningen av de fysiska bärare där informationen finns fixerad. Därigenom är det bl.a. möjligt att utverka ersättning av den som önskar få tillgång till informationen. Försäljning och uthyrning av böcker och skivor är sätt att på ett kontrollerat sätt överföra information.

När informationen frigörs används olika tekniska lösningar för att på motsvarande sätt kontrollera informationsspridningen. Exempelvis kan kodade TV-sändningar – s.k. betalkanaler – endast ses med hjälp av en dekoder som hyrs av sändarföretaget. I datanätverken utnyttjas olika former av krypteringsteknik för att förhindra att “obehöriga” får tillgång till ett visst informationsinnehåll.

Även den rättsliga regleringen präglas i stor utsträckning av en koppling till fysiskt fixerade exemplar, istället för att direkt reglera “informationen” eller “data”. Detta skapar givetvis tillämpningsproblem i en värld där informationen är sitt eget medium. En central fråga som uppkommer i samband med att pappersurkunder ersätts av elektroniska dokument är t.ex. om bestämmelserna i 14 kap. brottsbalken om förfalskningsbrott kan tillämpas även på dessa digitala representationer.

En konsekvens av att informationen skilts från sin förpackning är att mer flexibla informationsstrukturer skapas. Synen på vad som utgör “en informationsenhet” förändras. Det blir mindre relevant på vilken fysisk plats information lagrats. En viktig roll i detta sammanhang spelar också de användningen av s.k. hypertext eller andra hypermedier. Denna teknik innebär att den klassiska linjäriteten hos t.ex. en text eller en film bryts. Istället för ett enda långt verk med tydlig början och slut, kan materialet organiseras som ett nätverk av kortare och längre stycken. Dessa stycken relateras till varandra med länkar. Eftersom det finns flera sätt att följa dessa länkar på kan materialet presenteras för användare/läsare på olika sätt. När hypertextmöjligheterna utnyttjas i samband med internationella datornätverk kan exempelvis material som fysiskt lagrats på flera olika platser i världen länkas samman till en logisk enhet. Kombineras detta med automatiska instruktioner till det datorprogram som används (t.ex. en webbläsare) att ladda hem information som finns lagrad på en annan plats kan det ur användarperspektivet framstå som om all information härrör från en och samma källa.

Sammantaget innebär denna utveckling att det blir svårare att avgränsa en informationsenhet och att tala om t.ex. en “handling” eller ett “verk” – begrepp som är vanligt förekommande, inte minst inom juridiken. I centrum kommer istället möjligheterna att söka och sammanställa information samt sätten att organisera informationssystemen. (12) På samma sätt kan det bli problematiskt att knyta ett särskilt subjekt till dessa nya logiska enheter. Vem är upphovsman? Vilken myndighet förvarar materialet?

Vissa typer av information blir dessutom mer flyktig. Informationen kan visas en gång på en datorskärm för att därefter försvinna. Fast informationen representeras symboliskt, t.ex. i form av text, kan den i vissa sammanhang till det yttre uppvisa större likheter med talspråk. Exempelvis sker många typer av kommunikation i realtid och med en mycket hög grad av interaktivitet (jfr. ovan). Att informationen blir mer flyktig kan givetvis vara ett problem, t.ex. när det gäller bevisningen i en rättslig process eller när det gäller att säkerställa alla medborgares rätt att ta del av allmän handling.

I detta sammanhang bör också uppmärksammas att information kan finnas nedlagd i själva informationsbäraren. Papperet i sig ger exempelvis vissa “kulturella” signaler: Är det gammalt och slitet? Används ett formellt företagsbrevpapper? När informationen inte längre är kopplad till en bärare kan sådan information gå förlorad. Detta innebär exempelvis att det kan bli svårare att fastställa vem som är utställare och att säkra ett meddelandes integritet, dvs. att det inte har blivit ändrat. Digitaliserad information kan ju normalt mycket enkelt manipuleras utan att några spår av detta lämnas.

Med hjälp av kryptering är det emellertid möjligt att “låsa” informationsinnehållet även i en digital miljö. Tekniken kan bl.a. utnyttjas till att knyta ett visst informationsinnehåll till en viss person och för att säkerställa att ett meddelande inte har förändrats under förmedling eller lagring. (13) Detta kan tjäna som exempel på att det många gånger med teknikens hjälp går att efterlikna mer klassiska former av informationshantering med tydligare gränser och kopplingar. En annan fråga är om man i alla sammanhang vill skapa sådana miljöer. Risken är ju att många av fördelarna med tekniken då går förlorade.

3.6 Stärkt samband mellan olika former av informationsbehandling

Genom digitaliseringen och skapandet av öppna datanätverk har de funktionella sambanden mellan olika former av informationsbehandling stärkts. Datorn är idag en generell maskin som används för sökning, insamling, lagring, bearbetning, spridning etc. av olika typer av material (texter, bild, ljud etc.). Vi kopplar upp oss mot nätet och söker efter material – laddar hem det vi är intresserade av. Detta material kan vi lagra på vår hårddisk och utföra olika former av bearbetningar. Slutligen kan vi sprida resultatet vidare t.ex. genom att placera det på vår webbplats.

Mot denna bakgrund framgår det tydligt att de rättsregler som inriktar sig på en form av informationsbehandling kan vara av stor betydelse även för en annan form. (14) En studie av medborgarnas rätt att ta del av allmän handling i en digital miljö aktualiserar exempelvis regler om myndigheternas skyldighet att fixera och lagra information. Det blir även mer betydelsefullt att studera medborgarnas möjligheter att söka och navigera i myndigheternas informationssamlingar. Slutligen aktualiseras regler som talar om hur den erhållna informationen får användas. Inom EU diskuteras exempelvis frågan om tillgången till myndighetsinformation mot bakgrund av den ökande kommersiella användningen av sådan information.

3.7 Sammanfattning

Datoriserad informationsbehandling har på flera plan gränsöverskridande egenskaper som påverkar förutsättningarna för den rättsliga verksamheten. Genom digitaliseringen förenas olika representationsformer och olika verkskategorier. De nya sätten att kommunicera bär drag av såväl masskommunikation som privat kommunikation. Dessutom minskar betydelsen av fysiska gränser, t.ex. nationsgränser. Automationen innebär att informationsbehandlingen, helt eller delvis, kan utföras utan mänsklig inblandning. När informationen inte längre är kopplad till ett visst medium blir det möjligt med flexiblare informationsstrukturer och traditionella gränser blir svårare att upprätthålla. Vidare stärks sambanden mellan olika former av informationsbehandling. Ofta talas om IT:s integrerande kraft.

I nästa avsnitt undersöks på vilket sätt de ovan uppmärksammade egenskaperna hos IT påverkar villkoren för den juridiska verksamheten.

4. På vilket sätt påverkas den rättsliga regleringen?

4.1 Inledande anmärkningar

IT:s påverkan på den rättsliga regleringen låter sig inte beskrivas helt entydigt. Seipel har valt att beskriva IT som en tendensförstärkare, som en katalysator och som en dimensionsförändrare. (15)

Med tendensförstärkare menas bl.a. att informationsteknologin bidrar till att göra redan befintliga tendenser mer synliga. En sådan tendens är att gränserna mellan den privata och den offentliga sektorn blir allt mer otydliga. Likaså gränsen mellan arbete och fritid. Ett annat exempel är att redan befintliga motsättningar mellan olika intressen och regleringar förstärks, t.ex. på grund av en förändrad kostnadsbild, förändrade användningssätt och nya riskbilder. Här kan nämnas konflikten mellan upphovsmannens ensamrätt och användarnas intresse av vidast möjliga informationsfrihet.

Informationsteknologin kan ses som en katalysator genom att den initierar diskussioner om t.ex. rättsliga regleringars syfte och utformning. Utan den tekniska utvecklingen som skett och som förväntas ske under de närmaste åren hade det t.ex. inte pågått samma typ av debatt om utformningen av integritetsskyddet.

Till sist kan informationsteknologin ses som en dimensionsförändrare, dvs. en kraft så stark att den förändrar våra grundläggande uppfattningar och sätt att resonera när det gäller en rad olika frågor. Det finns de som anser att den utveckling som vi nu ser på sikt kommer att få lika ingripande konsekvenser som uppfinningarna av skriftspråket och tryckpressen. Meningarna om hur genomgripande förändringarna är går emellertid isär. Det finns många som menar att dagens utveckling inom informationsteknologin snarare kan jämställas med tidigare teknikförändringar, där konsekvenserna genom mindre modifikationer har kunnat hanteras inom det befintliga systemet.

4.2 Direkt och indirekt påverkan

Informationsteknikens påverkan på den rättsliga regleringen sker både direkt och indirekt. Ur ett snävt perspektiv handlar det om hur befintliga rättsregler kan appliceras på nya tekniska företeelser. Vad är t.ex. att betrakta som en upphovsrättsligt relevant exemplarframställning i en digital miljö och hur bör lokutioner som “insåg eller borde ha insett” uppfattas när det är en dator som mottar ett meddelande? Listan på tillämpningsproblem kan göras lång. Vi kan tala om IT:s direkta inverkan på de materiella rättsreglerna (nedan 4.3).

Om perspektivet breddas något kan emellertid frågan om IT:s påverkan uppfattas som betydligt mer komplex. Även om gränserna inte är tydliga kan vi tala om en indirekt påverkan på den rättsliga regleringen. De aktuella sambanden kan illustreras genom följande figur, där pilarna betecknar någon form av påverkan.

IT-utvecklingen innebär som framgått ovan nya förutsättningar för informationsbehandlingen. Dessa nya förutsättningar gör bland annat att möjligheterna till kontroll, säkerhet och bevisning förändras. Det handlar t.ex. om att det är mycket svårare att kontrollera spridningen av upphovsrättsligt skyddade verk, att det genom s.k. elektroniska spår är lättare att kartlägga en persons liv och att digital information enkelt kan manipuleras och därför kan ha ett lägre bevisvärde än information på papper. Dessa nya förutsättningar är givetvis av stor betydelse för tillämpningen av den rättsliga regleringen, men också för lagstiftaren som skall utforma morgondagens rättsregler (nedan 4.4).

IT aktualiserar också frågan om förändring av de rättspolitiska målen. Exempelvis kan användningen av IT förskjuta etablerade intressebalanser, t.ex. mellan integritetsskydd och yttrandefrihet. De nya mål som blir resultatet påverkar många gånger den rättsliga regleringens funktion och utformning (nedan 4.5).

Pilarna i figuren ovan är dubbelriktade, vilket illustrerar att det rör sig om en ömsesidig påverkan. Sett ur ett bredare perspektiv handlar det t.ex. inte bara om informationsteknikens inverkan på rättsordningen, utan även om hur rättsordningen påverkar informationsteknikens utveckling. På samma sätt kan man se att de rättspolitiska målen inte bara styr utformningen av rättsreglerna, utan att nya rättstekniska lösningar som tvingas fram av informationstekniken kan ställa krav på ideologiskt nytänkande. (16)

Mot bakgrund av de komplexa samband som skissat ovan, kan det i denna artikel inte bli fråga om någon fullständig problemgenomgång. Ambitionen är istället att kortfattat uppmärksamma några huvuddrag i den direkta eller indirekta påverkan som informationstekniken utövar på den rättsliga regleringen. Denna påverkan är av betydelse såväl när det gäller att fastställa vad som utgör “gällande rätt”, som när man diskuterar den framtida rättsordningens utseende.

4.3 Att applicera rättsreglerna på nya företeelser

Det råder ingen tvekan om att många av de rättsliga problem som uppkommer i samband med användningen av IT kan härledas till svårigheterna att applicera befintliga rättsregler på nya tekniska företeelser. Mads Bryde Andersen talar i sin avhandling Edb og ansvar om ett “beskrivelseproblem”. (17)

“Beskrivelseproblemet” har enligt Andersen två sidor – beskrivningen av faktiska förhållanden och beskrivningen av rättsfakta. För det första är det i en IT-miljö vanligt att de faktiska förhållanden som skall läggas till grund för den rättsliga verksamheten i sig själva är komplexa och svåra att beskriva. Detta får bl.a. betydelse när en omständighet skall bevisas i en process eller när ett avtal skall utformas. För det andra, menar Andersen, uppstår det vid tillämpningen av en rättsregel ofta en osäkerhet om den aktuella situationen omfattas eller ej. Ofta har rättsregeln i fråga tillkommit långt innan den kraftiga utvecklingen av informationstekniken ägt rum och det blir nödvändigt att ägna sig åt tolkning eller utfyllnad.

En orsak till “beskrivelseproblemets” rättsliga sida är att många av de tekniska begrepp som utvecklats under senare tid helt saknar en juridisk motsvarighet. Ibland föreligger det sålunda ett behov av att skapa nya juridiska begrepp för att beskriva dessa företeelser. En annan orsak är att betydelsen av etablerade rättsliga begrepp förändras eller förskjuts då de sammankopplas med ny teknik. (18) Att rättsliga begrepp inte är konstanta, utan förskjuts över tiden är i och för sig inget unikt just för IT-området, men förskjutningen sker ofta snabbare och blir mer betydelsefulla än i andra sammanhang. (19)

Studerar man som i avsnitt 3 särdragen hos datoriserad informationsbehandling litet närmare upptäcker man att många befintliga begrepp knyter an till gränser som är svåra att upprätthålla i en IT-miljö. (Även om de skulle vara möjliga att upprätthålla kan de framstå som mindre ändamålsenliga, se nedan 4.5.) De flesta “beskrivelseproblem” hänger samman med den speciella regleringen på ett visst område, men det är också möjligt att peka på några mer generella besvärligheter. Regler som utgår från en viss fysisk lokalisering blir exempelvis svåra att applicera på verksamhet i öppna datanätverk. Är en allmän handling inkommen till en myndighet? Var har en skadegörande gärning vidtagits? Ett annat problem hänger samman med att data i digital form har en kvasimateriell karaktär. (20) Många rättsregler baseras på en uppdelning mellan konkreta föremål och abstrakta objekt som är svår att upprätthåll i en IT-miljö.

Även bruket av generalklausuler i lagstiftningen ställer till särskilda tillämpningssvårigheter i en ny miljö. Den praxis som utvecklats kring vad som är en otillbörlig form av marknadsföring kan exempelvis inte utan vidare tillämpas på verksamheten i internationella datanätverk. Liknande svårigheter uppkommer när det gäller att bedöma vad som är handelsbruk och sedvänja i denna nya miljö, frågor som är centrala t.ex. när det gäller att fastställa avtalslagen och köplagens tillämplighet.

Frågor som rör rättsreglernas tillämplighet i en IT-miljö aktualiseras på olika sätt i den juridiska verksamheten. För domaren eller någon annan som skall tillämpa en rättsregel handlar det om att på traditionellt sätt, genom tolkning och utfyllnad, söka fastställa regelns innebörd i den aktuella situationen. Bristen på rättskällematerial som berör förhållandena i en digital miljö är i detta arbete besvärande och det material som finns har ofta låg kvalitet, t.ex. på grund av att domstolen eller utredaren inte har förstått problemet eller medvetet uttryckt sig vagt. När det gäller att tolka bestämmelser mot bakgrund av IT-utvecklingen finns det därför ofta särskilda skäl att välja en tolkningsmetod som utgår från ändamålet med bestämmelsen i fråga.

För lagstiftaren ser problemet med rättsreglernas tillämplighet lite annorlunda ut. Här handlar det ofta om att bedöma om den befintliga regelutformningen fortfarande kan användas eller om den måste ersättas. Det handlar alltså om att undersöka behovet av rättstekniska reformer. Föreligger ett lagstiftningsbehov aktualiseras en mängd lagstiftningstekniska frågor av allmän karaktär, men även vissa frågor som är mer speciella för IT-området. En genomgång av de lagstiftningstekniska frågorna skulle dock spränga ramarna för denna framställning. (21)

4.4 Kontroll, säkerhet och bevisning

Informationstekniken förändrar möjligheterna att kontrollera och skapa säkerhet i informationsbehandlingen. Vi kan sammanfattningsvis tala om att IT medför en förändrad riskbild. (22) I allmänhet finns det såväl tendenser till förhöjda risknivåer, som möjligheter till nya tekniska lösningar vilka bidrar till ökad säkerhet. Eftersom det finns ett nära samband mellan säkerhetsfrågor och rättsliga frågor påverkar denna förändrade riskbild i sin tur den rättsliga regleringens funktion och framtida utseende.

Möjligheterna till kontroll och säkerhet hänger nära samman med frågan om bevisning. Även om de materiella rättsreglerna kan tillämpas på företeelserna i en IT-miljö kan bevisningen vålla betydande svårigheter. Vem vidtog en viss åtgärd? Har en digital sammanställning manipulerats eller ej? Samtidigt är det möjligt att med olika former av tekniska lösningar, t.ex. kryptering och digitala signaturer, stärka bevisvärdet hos digitalt lagrad information. De nya tekniska förutsättningarna gör det nödvändigt att redan vid utvecklingen av informationssystem etc. ta hänsyn till hur olika faktum vid en eventuell tvist skall kunna ledas i bevis.

De förändrade möjligheterna till kontroll, säkerhet och bevisning kan naturligtvis direkt få betydelse för hur rättsreglerna tillämpas och hur en konkret tvist löses, men de kan också motivera rättstekniska reformer. Exempelvis kan svårigheterna att identifiera användare som begår brottsliga gärningar i en nätverksmiljö leda till att förmedlarna av informationen, genom lagstiftning eller i praxis, åläggs ett ökat ansvar. (23)

4.5 Påverkan på de rättspolitiska målen

Påverkan av medborgarnas beteende uppfattas ofta som en av rättsordningens grundläggande uppgifter. (24)Hellner framhåller dock att det ofta går vid sidan av det traditionella juridiska synsättet att uppfatta och bedöma regelkomplexen som medel att nå längre bort liggande mål i samhällslivet. (25) När vi ur ett bredare perspektiv diskuterar frågan om IT:s påverkan på den rättsliga regleringen är det emellertid nödvändigt att se rättsordningen som ett utflöde av den politiska makten.

De rättspolitiska målen påverkas på flera sätt av IT-användningen. På många områden förskjuter IT etablerade intressebalanser på ett sätt som på nytt aktualiserar grundläggande intresseavvägningar, t.ex. mellan informationsfrihet och upphovsrätt eller mellan informationsfrihet och personlig integritet. På andra områden leder IT-användningen till helt nya frågeställningar och överväganden. Det kan t.ex. handla om att vissa typer av beteenden uppfattas som otillbörliga och därför kriminaliseras eller att IT:s ökade möjligheter i ett visst hänseende bör tas tillvara och att t.ex. en myndighet därför genom lag åläggs nya uppgifter.

5. Slutord

Denna framställning har visat att informationstekniken påverkar den rättsliga regleringen på flera sätt och att denna påverkan inte låter sig beskrivas i enkla formler. Användningen av IT förändrar – åtminstone på sikt – vårt sätt att behandla information på ett grundläggande sätt. I denna nya informationsmiljö uppkommer svårigheter att använda befintliga begrepp och att tillämpa de gällande rättsreglerna. IT:s påverkan är emellertid mer djupgående än så. De förändrade förutsättningarna för informationsbehandlingen innebär också att de rättspolitiska målen – t.ex. avvägningen mellan olika motstående intressen – kan behöva omprövas. Bilden blir än mer komplex om man beaktar den internationella dimension som finns i dessa frågor.

Mot denna bakgrund är det ingen överdrift att påstå att den rättsinformatiska forskningen står inför stora utmaningar.


1 Jfr. exempelvis Benno, Joachim, Transaktionernas anonymisering och dess påverkan på rättsliga problemställningar. En teori om varför rättsliga problem uppstår vid användningen av IT, Det IT-rättsliga observatoriets rapport 1/97, Regeringskansliets offsetcentral, Stockholm 1997. Problemet med Bennos teori är enligt min uppfattning att han i jakten på en “grundbult” som kan förklara alla rättsliga problem som uppkommer i samband med användningen av IT har givit begreppet “anonymisering” en allt för vid innebörd. Det kan ifrågasättas om det verkligen rör sig om ett enda fenomen.

2 Beteckningen förekommer i Seipel, Peter, Den nya datarätten, Rosén, Jan (red.), Lex ferenda, Skriftserien nr 50, Skrifter utgivna av Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Stockholm 1996, s. 225 f.

3 Bing, Jon, A Background Analysis for Information Law, Lehtinen, Pekka (ed.), Oikeus jaa undet ongelmat, Turku 1986, s. 52 ff. Se även Westman, Daniel, Information – infrastruktur och access, IRI-rapport 1998:1, Institutet för rättsinformatik vid Stockholms universitet 1998, s. 68 f.

4 Se vidare Seipel, Peter, Juridik och IT. Introduktion till rättsinformatiken, 6:e uppl., Stockholm 1997, s. 24.

5 Upphovsmannens förfoganderätt är exempelvis kopplad till “mångfaldigande” eller “tillgängliggörande för allmänheten”. Handlingsoffentligheten ger en rätt att “ta del av” allmän handling. Personuppgiftslagen (1998:204) gäller för alla former av behandling av personuppgifter.

6 Se t.ex. Lindberg, Agne, Westman, Daniel, Praktisk IT-rätt, Stockholm 1997, s. 117 f.

7 Jfr. den enskildes rätt enligt 29 § personuppgiftslagen (1998:204) i samband med automatiserade beslut.

8 För att utreda de frågor som uppkommer med anledning av mediekonvergensen har regeringen tillsatt en särskild utredare, se dir. 1997:95, Samordning av lagstiftningen för radio, TV och televerksamhet.<

9 I detta sammanhang kan t.ex. nämnas lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor.

10 Se t.ex. artikel 5 i Konventionen om domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område upprättad i Lugano den 16 september 1988 (Luganokonventionen).

11 Bing, Jon, Information Law?, Journal of Media Law and Practice, Vol. 2 (1981) No. 3, s. 219.

12 Tryckfrihetsförordningens (TF:s) handlingsbegrepp innefattar inte bara stabila pappersdokument och liknande framställningar, där innehållet är fixerat och kan uppfattas direkt med mänskliga sinnen, utan även s.k. upptagningar som endast kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel. Medan begreppet handling i traditionell miljö tar sikte på bäraren av information, avses med den IT-baserade motsvarigheten – upptagningarna – själva informationsinnehållet. Dagens offentlighetslagstiftning omfattar inte bara existerande handlingar utan även potentiella handlingar, dvs. handlingar som ställs samman först när de begärs utlämnade. En förutsättning för att en viss sammanställning av data skall anses utgöra en för myndigheten tillgänglig upptagning – och därmed en allmän handling – är dock att den kan tas fram med rutinbetonade åtgärder från myndighetens sida. Se t.ex. prop. 1975/76:160 s. 89 ff.

13 För en introduktion till krypteringstekniken och dess användningsområden se t.ex. Ds 1998:14, Digitala signaturer – en teknisk och juridisk översikt.

14 Westman, Daniel, a.a. s. 62 ff.

15 Seipel, Peter, The Right to Know. Computers and Information Power, Blume, Peter, Nordic Studies in Information Technology and the Law, Kluwer, Deventer 1991, s. 32 f.

16 Lind, Ingmar, Seipel, Peter, Kunskap i tjugonde seklet. Funderingar kring ett forskningsområde och ett forskningsuppdrag, Lind, Ingmar (m.fl.), Rabalder i människans provins. Fem forskare om dataåldern, Kristianstad 1987, s. 19 f.

17 Andersen, Mads Bryde, Edb og ansvar, Jurist- og Økonomforbundetsforlag, Köpenhamn 1988, s. 26 ff.

18 Wahlgren, Peter, Rättsfrågor kring tjänster i nät, Brinnen, Martin (red.), Telekommunikation – rättsliga aspekter, Nordisk årsbok i rättsinformatik 1996, Stockholm 1996, s. 52.

19 Jfr. exempelvis den i not 12 beskrivna utvidgningen av begreppet “handling”.

20 Beteckningen “kvasimateriell” har i detta sammanhang myntats av Datastrafrättsutredningen, SOU 1992:110, Information och den nya InformationsTeknologin – straff- och processrättsliga frågor m.m., s. 96 ff.

21 Allmänt om lagstiftningstekniska problem se Hellner, Jan, Lagstiftning inom förmögenhetsrätten. Praxis, teori och teknik, Stockholm 1990, s. 167 ff. För en kortfattad översikt över de särskilda förhållandena på IT-området se Westman, Daniel, Rättspolitik på IT-området – ett diskussionsunderlag, Det IT-rättsliga observatoriets rapport 9/98, Regeringskansliets offsetcentral 1998, s. 55 ff.

22 För en allmän översikt över förhållandet mellan säkerhet och juridik se Seipel, Peter, Juridik och IT. Introduktion till rättsinformatiken, 6:e uppl., Stockholm 1997, s. 180 ff.

23 Jfr. t.ex. den nya lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor.

24 Se t.ex. Strömholm, Stig, Rätt, rättskällor och rättstillämpning. En lärobok i allmän rättslära, 4:e uppl., Lund 1992, s. 144 f. Strömholm anger lösningen av uppkomna konflikter som en andra grundläggande uppgift för rättsordningen.

25 Hellner, Jan, Juridiska styrmedel. En skiss, ADBJ-rapport nr 1974-1, Stockholms universitet 1974 (stencil), s. 1.

Referens: http://www.juridicum.su.se/iri/docs/Informationsteknikens_påverkan_på_den_rättsliga_regleringen/

Advertisements

~ by mindcontrolinsweden on December 17, 2013.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: